|
Året tjugohundraelva. 2011. Jag har levt, skrattat, älskat och hatat. Jag har fått mitt hjärta krossat i bitar och träffat en person som fick mig att känna känslor som jag inte visste ens existerade. Jag har suttit timmar i mammas knä, vaggandes och upprepandes om att allting kommer lösa sig tillslut. Efter många om och men, mötte jag tillslut kärleken. En person som fyllde ut utrymmet mellan mina fingrar, som visste precis hur den skulle göra för att få mig lycklig eller sur, en person som fick mig att älska och skratta. En person som numera vet nästan allt om mig, en person som bara kan stryka mig lite på kinden, kyssa mig i nacken, för att få mig i balans. Jag har även spenderat timmar och dygn med de finaste vännerna jag haft. Vi har bott ihop, skrattat ihop och firat olika saker ihop. Vänner som stöttar mig oavsett handlingar eller osämjor. Jag spelade in något fantastiskt i somras, med min kärlek och en fin vän. Vi spelade in en bit av vår livshistoria. Året tjugohundraelva fann jag kärleken.
|
